Rundbrev oktober 1992
- abrigorainhasilvia
- 15 okt. 1992
- 3 min läsning
Ett land i kris
Vi har fått höra mycket om kriser och krispaket den senaste tiden. Och visst är det många som har det besvärligt; arbetslösa ungdomar, unga familjer med dyra bostadslån och alla andra som har små marginaler och fått låta sig vända på slantarna. Men är det inte samtidigt så, att den ekonomiska krisen påmint oss om att vi ändå slipper gå hungriga, hemlösa och utan tillgång till hälsovård eller skolundervisning?
Ett land i kris. Nu skall det få handla om Brasilien som just kastats in i svår politisk oro sedan den förste folkvalde presidenten efter 30 år av militärdiktatur överbevisats om att ha låtit 100-tals miljoner kronor gå i egna fickor, pengar som till stor del var avsedda för en social upprustning för de allra fattigaste. Nu ställs presidenten inför riksrätt, ingen vet vilka osäkra politiska och ekonomiska vägar Brasilien kommer att slå in på. Ett är säkert: ännu en gång är det de allra fattigaste som får betala.
Berättar tidningarna om trista nyheter för Brasilien är rapporterna från Drottning Silvias Mödrahem alltigenom positiva. Våra medarbetare rapporterar vid kvartalsskiftet september/oktober att under årets första 9 månader har sammanlagt 80 mödrar och barn under längre eller kortare tid vistats på Mödrahemmet.
1 oktober fyller vår gynekologiska klinik 1 år och hinner lagom till jubileet notera konsultation nummer 1.000! Bakom dessa siffror finns många människoöden, kvinnor och barn som fått hjälp till ett bättre liv genom era gåvor.
Ett tandvårdsprojekt har börjat i blygsam skala, vår förhoppning är att så småningom kunna erbjuda tandvårdsbehandling åt alla kvinnor intagna på hemmet. Hittills har medlen endast räckt till de yngsta flickorna.
I förra numret berättade jag om fyra små systrar som räddats från ett barnhem utan mat och kläder och som fått sin tillflykt på Mödrahemmet. De finner sig mycket väl tillrätta, och de båda äldsta har fått börja skolan. Deras mamma har nu möjlighet att besöka dem varje vecka. Och vi är glada över, att få ha dem hos oss.
I förra numret berättades också om 14-åriga Eliane, vars öde upprört många. Vi hade hoppats att hon skulle stanna hos oss, men hennes mor kom en dag och krävde att hon skulle följa med. Våra övertalningsförsök ledde ingen vart och eftersom flickan var minderårig hade hon själv ingen möjlighet att bestämma över sin framtid. Vi är mycket bekymrade och ledsna när vi tänker på vad som kan hända Eliane.
Sandra, 20 år och 3-barnsmamma
Sandra da Silva dos Santos är 20 år och mamma till två nyfödda tvillingflickor, Camilla och Carina, födda på Drottning Silvias Mödrahem.
Men Sandra har redan en liten pojke. 20 år och 3-barnsmamma, det är inte lätt. För Sandras man räckte det med det första barnet, när Sandra blev gravid på nytt övergav ha henne. Hennes son, den 3-årige Rafael tas nu om hans av Sandras mamma.
Sandra har fyra syskon, utspridda i Rio-kommunerna Niterói och Itaboraí. Pappan är gårdskarl åt några förmögna riobor på deras sommarställe. Mamman är hemmafru.
Om sina tvillingdöttrar, födda i september, säger Sandra: Jag hoppades så mycket att jag skulle få en flicka, och när läkaren berättade att det hade blivit två stycken, ja då grät jag av glädje. Denna unga, utfattiga och övergivna kvinna gråter av glädje över sina tvillingdöttrars födelse. Det påminner oss om något viktigt: "Oplanerade" barn behöver inte vara ovälkomna ens i det fattigaste omständigheter!
På Drottning Silvias Mödrahem är Sandras, Camillas och Carinas tillvaro garanterad för de närmaste månaderna. Förhoppningen är, att också kunna ge dem hjälp att framöver kunna klara sig på egen hand.
Tvillingflickornas pappa, då? Från pappan förväntas, som vanligt i Rios fattigslum, absolut ingenting. Sandras omedelbara bekymmer är istället att ge tillräckligt med mjölk åt två små, hungriga flickor. "Bröstmjölken vill inte räcka till åt bägge två" säger Sandra.
Sandra kommer aldrig att få det så bra, att hon kan köpa fina kläder, åka på semester eller skaffa en lägenhet åt sina barn. Men mitt i sin fattigdom kan dessa små barn ändå få känna sig välkomna och älskade, det som alla barn mest behöver och som aldrig kan ersättas av pengar.
På Mödrahemmet får nu Sandra hjälp under de första besvärliga månaderna, hon får undervisning om hur hon bäst skall kunna ta hand om sina flickor och förhoppningsvis också hjälp till bostad och arbete för framtiden.
Vad kommer att hända på Mödrahemmet?
Våra förhoppningar att med SIDA:s hjälp kunna köpa grannfastigheten för att där kunna öppna ett daghem, såg för en kort tid ljusa ut. Tyvärr har den ekonomiska krisen som bekant kommit att gå ut också över u-hjälpen nu vet vi inte när dessa drömmar kan förverkligas. Däremot vet vi, att vi kommer att behöva era gåvor. Vi behöver fler medlemmar i givargruppen, och vi behöver Din hjälp att sprida information om arbetet på Drottning Silvias Mödrahem.
Du kan även läsa rundbrevet i pdf-form här!
Comments