Vänner och medarbetare,

Hettan är bedövande. Sedan drygt fyra veckor har temperaturen dagligen passerat 40 grader. Skolorna hålls stängda på grund av hettan, och det mesta går på halv fart. Men inte på Abrigo – för här kan barnen leka bland bananplantor som ger svalka och springa under en provisorisk dusch, som består av en vattenslang upphängd i ett av träden.

Jag som brasilianare borde vara van vid hettan, men under mina år i Sverige har jag börjat älska hösten. Många svenskar tycker november är en dyster månad. Jag njuter!

Det är nu 20 år sedan jag började arbeta på Abrigo. Jag var advokat, och det var som sådan jag fick agera. Min egen start på Abrigo var allt annat än enkel – min uppgift var att ta över efter en anställd som misskött administration och bokföring. Jag fick förhandla med myndigheter om avbetalning av arbetsgivaravgifter, ge mig i kast med att få Abrigo registrerad på alla nivåer – det tog tid och förde mig ända upp i regeringskansliet, samt att få Abrigo erkänd som en välgörenhetsorganisation i lokalsamhället.

Sedan kom arbetet med vatten och avlopp och energi, för att bli av med ständiga översvämningar och brist på el. Tack vare Key Solution fick vi möjlighet att installera solpaneler. Sedan kom jobbet med grundförstärkningar och nya murar. Jag fick lära mig mycket, och arbetade hela tiden bland underbara anställda, med mammor som kämpade på, och med glada ungar.

Jag fascinerades, och gör det fortfarande, av den anda som råder på Abrigo; en aldrig nedlåtande uppmuntran där man inte ser kvinnor som mottagare av hjälp utan som medarbetare till förändring.

Jag har idag mött ännu en kvinna från Abrigos förflutna som talat om just detta, att till och med kritik kändes uppmuntrande därför att hon visste att den kom från människor som ville henne väl.

Mellan våra byggnader och porten fanns en sandig slätt. Jag gjorde det till ett personligt projekt, att förvandla området till en grön park med fruktträd. När jag känner mig trött eller missmodig söker jag mig dit och känner glädje och stolthet och och tacksamhet över vad jag fått vara med och åstadkomma.

Stolthet känner jag också över vårt insamlingsarbete. Vi är en liten organisation, alla våra inkomster är baserade på många, små gåvor. Här finns inga mellanhänder, pengarna går direkt till arbetet. Styrelsen har inga arvoden, vi ordnar inga konferenser eller publicerar dyra annonser. Varje hälsning på ett inbetalningskort gör mig glad. Genom vårt arbete och kontakter påverkar vi för generationer. Jag fick igår en påminnelse om det genom ett besök av den första kvinnan som skrevs in. Hon är 57 år nu, och pratar med stolthet om sina barn och barnbarn och om de spår Abrigo satt i hennes liv och tänkande.Jag hoppas att många av er som läser detta känner sig vara medarbetare i förändring.

Om framtiden vet vi litet, vi tar tacksamma emot varje nytt år vi klarar av att verka.

Göteborg och Rio de Janeiro, den 12 mars 2025

Med varma (!) hälsningar      

Washington Silva 

Insamlingsansvarig

www.abrigo.se